Star Wars Jedi: Fallen Order – Recension

Star Wars Jedi: Fallen Order har ungefär noll egna idéer, men den mäktiga genrekompotten utgör ändå det bästa Star Wars-spelet på evigheter.

EA plockade på sig Star Wars-licensen 2013, men har sedan dess inte åstadkommit mycket. Battlefront och Battlefront 2 har släppts och hånats, och däremellan har Ragtag lagts ner (tillsammans med Visceral), samtidigt som Bioware har varit upptagna med allt förutom Knights of the Old Republic 3.

Ett nästintill parodiskt dystert saldo, men nu – över sex år senare – har Electronic Arts äntligen lyckats släppa licensens första fullfjädrade enspelaräventyr på evigheter. Det är Titanfall– och Apex Legends-studion Respawn Entertainment som förärats uppgiften, och vid rodret hittar vi Stig Asmussen, som tidigare har legat bakom det svulstigt storslagna konsolspektaklet God of War 3. Och det märks, både på gott och ont.

Tekniktrassel

Star Wars Jedi: Fallen Order andas pengar; Unreal-motorn (som Respawn fått lov att använda istället för Electronic Arts ordinarie arbetshäst Frostbite) levererar både imponerande vykortsvyer och inomhusmiljöer, men tekniken under skalet pallar tyvärr inte för trycket. Spelet dras med regelbundna hack, oavsett grafikinställningar, och ibland får de spelet att stanna upp under flera sekunder, precis lagom länge för att man ska börja undra om det har kraschat. Därtill glider fiender ofta omkring som på is, eller så står de bara och rycker i ett hörn en stund, i väntan på att spelaren ska göra slut på deras prekära lidande.

Nu är jag ingen teknikexpert, men den spontana känslan är att Respawn har varit för ambitiösa med den halvöppna nivådesignen, och istället borde ha koncentrerat sig på mer avgränsade miljöer, som passar Unreal-motorn betydligt bättre. Å andra sidan hade detta förändrat spelkonceptet i grunden, så den dystra sanningen är nog att Star Wars Jedi: Fallen Order helt enkelt hade behövt några månader till i verkstaden för att verkligen skina.

Läs också: Recension: Red Dead Redemption 2

Maxad genremix

Spelet består nämligen av intrikata sammanlänkade områden i metroidvania-stil, strösslade med Dark Souls-doftande genvägar och sparpunkter, kompletterade av respawnande fiender. I äkta From Software-stil finns även påfyllningsbara hälsoföremål, och så går man miste om insamlade erfarenhetspoäng när man dör (och det gör man ofta), men de kan återfås om man letar upp sin baneman och träffar denne med ett enda slag – simpelt kan tyckas, men nog så nervigt om fienden i fråga befinner sig mitt i smeten.

Den Metroid Prime-artade och tredimensionella kartan kommer väl till användning då den klart och tydligt visar vilka hinder du ännu inte har verktygen för att besegra, och vilka områden du ännu inte har utforskat. Ett synnerligen uppskattat system som ger nästintill omedelbar överblick, och leder till minimalt slöseri av tid.

Lägg till ett kontringsfokuserat stridssystem av Sekiro-snitt, spektakulärt Uncharted-klättrande samt simpla men väldigt Zelda-doftande pussel, och du får en imponerande och välsmakande genreblandning, trots att de individuella delarna inte lever upp till sina förlagor. Doppa allt i en Star Wars-hink, tonsätt med lite John Williams, och hela veckan är räddad.

Star Wars Jedi: Fallen Order har med andra ord inte ett originellt ben i kroppen, vilket även sträcker sig till historieberättandet; vi har sett det här förr, men ändå lyckas storyn vara djupt indragande, först och främst tack vare ett gäng genuint intressanta karaktärer. De animeras och skådespelas utmärkt, och levererar dessutom ruggigt välskrivna repliker.

Läs också: Recension: Planet Zoo

Galaxens väktare

Dessa är Star Wars Jedi: Fallen Orders fyra största hjältar.

CAL KESTIS
Rödhårig svärmorsdröm som utseendet till trots inte är irriterande och överdrivet självsäker, utan allt som oftast oerhört sympatisk och jordnära.

CERE JUNDA
Före detta jedimästare som i Order 66:s kölvatten stängde av sig själv från kraften, och därefter har försökt råda bot för sina synder.

GREEZ DRIFTUS
Äventyrets självklara fanfavorit, en hasardspelsberoende Latero som samtidigt råkar vara en gudabenådad pilot med rejält välsmort munläder.

BD-1
Cal Kestis dundersöta kompanjon som faktiskt är en kraft att räkna med, speciellt när han börjar kunna hacka sig in i och ta över andra droider.