Rime

Rime

Recension: Rime

Benny är besviken på Tequila Works färgsprakande äventyr.

Rime vill uttrycka mycket men säger alldeles för lite.

Våren 2002 släpptes ett litet spel kallat Ico i Europa. Det gjorde inte särskilt mycket väsen av sig just då, men under årens lopp har ringarna på vattnet bara växt sig större och större. Fumito Uedas äventyr har idag inspirerat otaliga spel, men sällan har det känts fullt lika uppenbart som här.

Rime börjar med att en liten pojke spolas upp på en mystisk ö. Miljöerna är trollbindande vackra med bländande färger, makalösa vidder, kristallklart vatten och gassande solljus. Inom kort finner pojken en vänlig räv som börjar leda honom genom den okända världen, och nu som då ser man också glimtar av en svart skepnad i en röd slängkappa. Mystiken är så tät att man nästan kan ta på den.

Rime innehåller inga strider. Det finns fiender som man måste akta sig för, absolut, men de få gånger man måste besegra dem görs det uteslutande genom pussel och indirekta medel. Man öppnar gluggar för att släppa in ljus i mörka grottor, låser upp dörrar med nycklar, höjer och sänker plattformar och letar efter energiklot som håller öns dunkla invånare på behörigt avstånd. Synd bara att det inte är särskilt spännande eller roligt.

INGET NYTT UNDER SOLEN

Rime är ett spel som vill tro att det är större och viktigare än det i själva verket är. Det yttre uppfyller ambitionerna med bravur – grafiken och musiken håller mycket hög klass – men spelets inre känns ofta ekande tomt. Mystiken börjar frustrera istället för att fascinera – de gömda ledtrådarna formligen skriker ”ooh, vad kan det här betyda, så mystiskt!” – och de flesta av pusslen känns bara som likgiltiga farthinder i jakten på nästa magnifika vy.

 

Läs också: Så bra är säsongsfinalen av The Walking Dead

I korthet:

Vad är det?

Dugliga pussel bland vackra kulisser

Utvecklare

Tequila Works

Utgivare

Grey Box

Webb

rimegame.com

Cirkapris

340 kr

Pegi

6 år

Spelat på

Intel Core i5-4690K, Geforce GTX 970, 16 GB RAM

Äventyrets början.

Handlingen får upp farten först under den sista av spelets dryga sex timmar, men då är det redan för sent. Jag har slutat bry mig. Musiken gör sitt bästa för att locka fram en ensam tår ur min ögonvrå, men det vill sig inte. Tequila Works försökte verkligen, men i deras kamp att göra slutscenen så slagkraftig som möjlig har resten av spelet fått lida. Om man bara hade visat sina kort tidigare, när mitt intresse fortfarande fanns kvar, hade nog slutresultatet blivit åtminstone lite annorlunda.

EN BLEK KOPIA

I Ico var det hela tiden självklart vad man kämpade för. Några få minuter in i spelet stötte man på flickan Yorda, och målet att rymma från den borg äventyret utspelar sig i etablerades kort därpå. I Rime famlar jag i mörkret, jag följer efter räven bara för att jag borde, och inväntar tålmodigt ögonblicket när det äntligen lossnar, när jag äntligen börjar känna. Men det kommer aldrig.

Rime är en besvikelse, men absolut inte dåligt. Nyfikenheten på vad som döljer sig bakom nästa krök förblir stor spelet igenom och det relativt höga tempot gör att man aldrig hinner lessna på någon enskild miljötyp eller pusselvariant. På pc:n har dessutom Icos influenser varit rätt begränsade, så om man inte spelat den här typen av spel tidigare finns det säkerligen en hel del att hämta här.

Jag ångrar inte min tid med det här spelet, men känner inte heller att jag fått särskilt mycket meningsfullt i utbyte. Här finns inget som inte gjorts bättre flera gånger förr. Rime är duglig underhållning, ett helt okej sätt att slösa bort två kvällar på om man nu absolut inte har något bättre för sig. Men under det fantastiska spelåret 2017 håller det inte riktigt måttet, och lär gå till historien som ett spel som ville mycket men tog alldeles för lång tid på sig för att komma fram till vad det egentligen ville säga.

Läs också: De bästa grafikkorten just nu

Rime må se smått underbart ut, men Tequila Works kunde ha optimerat spelet bättre. Det kräver långt mycket mer resurser än det borde, och till och med på låga grafikinställningar har spelet problem med att hålla en jämn och hög bildhastighet. Synd då spelet annars har allt som krävs för att bli en ny grafisk måttstock för tredimensionella indietitlar.

Mystiken är tät under spelets första timmar.

Rime Reviewed by on .
3.4

Utslag

68
68
Vackert och välljudande, men oengagerande och småtråkigt att spela.

About The Author

Finlandssvensk anime-, motorsport- och spelentusiast!

Related posts