The Wardrobe

The Wardrobe

90-talet kommer ut ur garderoben i ett kompromisslöst äventyrsspel som hade behövt en skarpare manuspenna.

Jag ägnade en stor del av min ungdoms glansdagar åt att äventyra. Som pirat i västindien, som astronaut strandad på en okänd planet, och inte minst som en risig författare med spretigt hår och Tim Currys röst. Om du inte förstår de där referenserna är The Wardrobe inte för dig.

En del skulle säkert se det som att jag slösade bort min ungdom på att sitta framför en datorskärm, men det är så klart struntsnack. För den som inte har de fysiska eller ekonomiska förutsättningarna för att kunna genomföra vansinniga äventyr är äventyrsspel en aldrig sinande källa till tröst, hänförelse och ren jävla glädje.

The Wardrobe ser vid en första anblick ut som ett typiskt, färggrant och humoristiskt peka-klicka-äventyr. Men när du börjar spela märker du snart att det är smalare och mer specifikt än det först verkar. Det är inte Lucasarts eller Sierra jag kommer att tänka på när jag spelar det, utan små, bortglömda 90-talsäventyr. De där som försökte, men kanske sällan lyckades, att imitera genregiganternas framgångsrecept. Spel som det finska äventyret Alien Incident, eller Igor: Project Uikokahonia (skapat av samma studio som senast gjorde Yesterday Origins). Eller varför inte Duckman, baserat på den smått groteska animerade serien med samma namn. Just Duckman är en relevant jämförelse på flera plan, då The Wardrobe har en liknande, småäcklig och överlastad estetik som verkligen för tankarna till 90-talet.

I korthet:

Vad är det?

Ett smalt, egensinnigt äventyrsspel som känns som om det borde släppts för 20 år sedan

Utvecklare

CINIC Games

Utgivare

Adventure Productions

Webb

thewardrobegame.com

Cirkapris

140:-

Pegi

Ej klassificerat

Spelat på

Intel Core i5 3,3 GHz, GTX 1070, 16 GB RAM

Kolla även in

Duckman (både spelet och tv-serien, som finns på Youtube numera)

Det här samtalet med en stum mumie är tydligt ”lånat” från Day of the Tentacle.

Storyn börjar med att du dör i din bäste väns åsyn, och som ett levande skelett är sedan din uppgift att rädda hans traumatiserade själ. Första pusslet i spelet går ut på att ta sig ut ur huset, då kompisen håller på att flytta. Bara den till synes enkla uppgiften kräver många lager av hårslitande svåra pussel, av ett snitt som verkligen känns designade för härdade hardcorefans av genren.

Det är detta som gör The Wardrobe så märkligt, och så svårt att riktigt sätta fingret på. Det är som en artefakt från förr. Något som legat i garderoben i 20 år och samlat damm och nu plötsligt ser dagens ljus. Tyvärr är humorn riktigt lam, och istället för vettiga skämt har utvecklarna pepprat spelet med en distraherande stor mängd referenser – det enda som placerar spelet i modern tid, för övrigt (även om många av referenserna också är rätt gamla).

Jag kan bitvis uppskatta det frustrerande elaka pusslandet, men äventyret i sig tar tyvärr aldrig riktigt fart. Det är mest en serie avkrokar som leder fram till ett märkligt tamt försök till en genuint känslomässig upplösning. Jag fascineras visserligen av The Wardrobe trots de besvärande bristerna, men så är det också designat specifikt med sådana som mig i åtanke. Ärrade spelare med en halv livstid av äventyrsminnen i bagaget.

Den här snubben virkar sitt skägg. Något som kan inspirera en viss chefredaktör, kanske?
The Wardrobe Reviewed by on .
3.1

Utslag

62
62
Utmanande äventyr som mest lär tilltala hardcoreäventyrare. Saknar finess i dialogerna.

About The Author

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Related posts