Hue

Hue

Testat

Visuellt slående färgpussel.

Världen i Hue består av endast svart och vitt tills en forskare, din mamma, skapar en mystisk ring som låter bäraren se färger. Din mamma försvinner plötsligt under mystiska omständigheter och det är upp till dig, den tituläre Hue, att använda ditt magiska färgseende för att lösa pussel, undvika dödliga fällor och ta reda på vad som har hänt.

Indieplattformaren utvecklas av Fiddlesticks, en ny studio bestående av forna QUBE-utvecklare. Hue blandar smarta pussel med en djärv, levande estetik. Det släpps inte förrän i sommar men jag tillbringade lite tid med en tidig version och det visar redan nu stor potential.

Vid första anblick ter det sig som ännu ett plattformsspel i mängden. Huvudpersonens siluettdesign påminner om Limbo. Kontrollerna är bra, även om hoppandet känns lite svävande. Jag blir dock direkt kär i estetiken som, trots att det mesta är i svart-vitt, har gott om personlighet. Det verkar också lura en fysikmotor i smeten. Båtar guppar runt i ett stiliserat hav och jag råkar välta en hylla i Hues hus. Men det är när jag finner ett blått föremål som spelets poäng verkligen går upp för mig.

Färgen adderas till ett hjul som jag kommer åt via den högra kontrollspaken. Jag utforskar en grotta och stöter på en gruvarbetare, instängd av ett par blåa stenblock. Jag tar fram mitt färghjul, väljer min nya kraft, och stenarna försvinner. Gruvarbetaren är fri. Under tiden jag tar mig igenom en serie pusselfyllda grottor som fungerar som en tutorial låser jag upp nya färger tills hjulet fått ett helt spektrum.

Blanda och ge

Den centrala mekaniken i Hue går ut på att aktivera färger i hjulet för att få saker att antingen försvinna eller dyka upp – allt för att ta sig över diverse dödliga hinder. Det är inte lika fyndigt som portalerna i Portal eller tidsmanipulerandet i Braid, men det fungerar bra.

En av de lurigaste passagerna jag stöter på går ut på att växla färger i luften när jag hoppar över spikfyllda fällor för att trolla fram livräddande plattformar. Jag uppskattar att färgmekaniken används både för pussel och för plattformshoppandet. Versionen jag spelade hade en temporär berättarröst, signerad Hues mamma, så det färdiga spelet lär ha ett narrativ som knyter samman pusslen.

Hue är intressant med en distinkt estetik, men jag är nyfiken på hur färgmekaniken utvecklas efter de inledande tutorialnivåerna. Utvecklarna har talat om hur färgblandande kommer in i bilden senare i spelet, men jag stötte inte på något sådant på egen hand. Jag spelade dock en pre-alpha-version så spelet är långt ifrån färdigt. Trots detta väntar jag ivrigt på att få spela mer.

Andy Kelly

Liten info

Utvecklare

Fiddlesticks

Utgivare

Curve Digital

Webb

huethegame.com

Release

Juni

About The Author

Pappa, sambo, gamer, lantis, chefredaktör, skäggig. Några favoritspel: Outcast, Deus Ex, Max Payne, Total War-serien. Har du en vass penna eller idé, kontakta mig!

Related posts